Miljöbeskrivning, Rosenlund (Koön)

Att vara förtrogen med en miljö är en förutsättning för en målande beskrivning. När romanens huvudkaraktär Henry i romanen "Min vän David"promenerar till Rosenlund upplever han vad jag har upplevt många gånger. Den här platsen har också något av en egen karaktär på grund av tidigare händelser genom historien. Att referera till dessa händelser skapar stämning hos läsaren.

"Vägen över Koön till Rosenlund var uråldrig och hade enligt sägen använts av marscherande soldater under de stora krigen sedan medeltiden. Det var en viktig förbindelseled från skärgårdsöns nordöstra sida till fästningsverken i staden. På några avsnitt kunde man skönja kullerstenen under väggruset. Vägen slingrade sig genom lövskog, ängar och bergknallar ner till strandkanten i Rosenlund, som bar tydliga spår av en hamnanläggning från gamla tider. Byggnaderna i Rosenlund, som bebotts av kungligheter och aristokrati genom historien, omgavs av en vidsträckt park med bokskogar och kulturväxter i harmoni med Bohusläns vilda fauna. Frodigheten och mångfalden av arter förklarades av platsens skyddade läge från västerhavets stormar."

"Han gick ner till vattnet och skymtade Frans Johanssons magnifika trävilla i tre plan, belägen ett stenkast från strandkanten. Byggnaden vilade på resterna av ett fästningsverk från stormaktstiden med underjordiska rum och lönngångar. En av gavlarna utgjordes av ett fyrkantigt torn med ärgat koppartak och överst ståtade en vindflöjel med formen av ett segelfartyg. En stentrappa letade sig ner via en engelsk trädgård till en brygga med båthus. Utmed bryggan låg en havskryssare och en motorbåt."